Klimatförbättrad betong – hur långt kan vi komma redan idag?

Betongens klimatpåverkan går att minska betydligt med lösningar som redan finns. Samtidigt flyttas gränserna snabbt för vad som är möjligt. Men hur långt vi kommer avgörs inte bara av betongreceptet – konstruktion, kravställning, produktionsförutsättningar och tidiga beslut spelar stor roll. Tillsammans med Maria Wiland, miljöutvecklare på Tranemo Prefab, tittar vi närmare på möjligheterna, utmaningarna och vad som faktiskt gör skillnad.

En av betongindustrins viktigaste omställningar

Betong är ett av våra viktigaste byggmaterial – starkt, beständigt och med lång livslängd. Men tillverkningen innebär också en betydande klimatpåverkan, framför allt från cementen. Mer än 90 procent av betongens koldioxidutsläpp i produktionsskedet kommer från cementklinkern. Det är också här en av de största möjligheterna till förändring finns.

I klimatförbättrad betong minskas mängden cementklinker och ersätts med alternativa bindemedel, exempelvis mald masugnsslagg eller puzzolaner. På så sätt kan klimatavtrycket sänkas samtidigt som betongen uppfyller kraven på funktion och beständighet.

– Klimatförbättrad betong är en betong med lägre koldioxidavtryck men med samma höga, och ibland till och med högre, hållfasthet som traditionell betong, säger Maria Wiland.

Arbetet pågår intensivt inom svensk betongindustri. Recept utvecklas, alternativa bindemedel testas, standarder revideras och nya tekniker och produktionsmetoder öppnar för ytterligare minskningar.

– Det har gått från att klimatförbättrad betong lite setts som en nischprodukt till att sådan betong i prefabricerade betongelement numera nästan kan ses som ett hygienkrav, säger Maria.

Varför använder vi inte alltid den högsta möjliga nivån?

Det korta svaret är att betongen måste fungera både i den färdiga konstruktionen och under tillverkningen. I en prefabfabrik är produktionen ett noggrant planerat flöde. Gjutborden ska användas effektivt och elementen behöver kunna lyftas och avformas så att nästa produktion kan starta.

När exempelvis masugnsslagg ersätter delar av cementen kan hållfastheten över tid bli högre än för betong med enbart cement. Däremot utvecklas hållfastheten långsammare under de första timmarna.

– Den tidiga hållfastheten kan innebära problem i produktionen. Man vill gjuta fullt på alla gjutbord varje dag och samtidigt kunna lyfta och avforma elementen varje dag, förklarar Maria.

Fabriken kan därför behöva anpassa recept, produktionsplanering och härdning. I vissa fall kan processen påskyndas genom exempelvis värme eller genom att elementen täcks. Det visar varför omställningen kräver mer än ett nytt recept. Klimatprestanda, kvalitet och en effektiv produktion måste utvecklas tillsammans.

Rätt krav skapar större möjligheter

Även konstruktionen påverkar hur långt det går att komma. Exponeringsklass, hållfasthetsklass, mängden armering, betongtjocklek och ingjutningsgods har betydelse både för det totala klimatavtrycket och vilka recept som är möjliga.

– Vi ser ibland att konstruktörer anger exponeringsklasser som egentligen inte behövs i det aktuella elementet. Då kan det bli svårt att samtidigt uppfylla höga krav på klimatreduktion, säger Maria.

Det handlar inte om att sänka kraven på kvalitet eller livslängd. Men om en konstruktion föreskrivs hårdare än vad den faktiska miljön kräver kan möjligheten att använda ett mer klimatoptimerat recept minska. Rätt krav är därför viktigare än högsta möjliga krav.

De projekt som kommer längst börjar tidigt

På Tranemo Prefab ser Maria ett tydligt mönster i de projekt där man lyckas nå längre:

– Det är projekt med nära samverkan mellan arkitekt, konstruktör, tillverkare och slutkund. Där finns möjlighet att optimera både konstruktionen och betongen och använda rätt material på rätt plats.

Tranemo har arbetat aktivt med klimatförbättrad betong sedan 2021. Sedan 2022 är all betong vid fabriken i Hyltegärde klimatförbättrad och sedan 2023 gäller detsamma vid fabriken i Gudarp. Mellan 2021 och 2025 minskade företagets totala koldioxidutsläpp med 28 procent. Under samma period mer än halverades utsläppen från den cement som används.

Sedan 2024 följer Tranemo utsläppen i Scope 1, 2 och 3. Företaget har EPD:er för i princip samtliga typer av betongelement och arbetar parallellt med bland annat egenproducerad solel, HVO100 för interna transporter och effektivare produktionsprocesser.

– Jag är stolt över att vi jobbar brett med både kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöfrågor liksom med jämställdhet och inkludering. Det är det som sammantaget leder till hållbar förändring, säger Maria.

Fyra saker som gör skillnad redan i nästa projekt

1. Sätt ambitionen tidigt.Bestäm redan i projekteringen att klimatförbättrad betong ska användas. Då finns tid att optimera både konstruktion och produktion.
2. Ställ rätt tekniska krav.Rätt hållfasthets- och exponeringsklass ger producenten större möjlighet att hitta en bra lösning.
3. Efterfråga klimatdata.Begär EPD:er och använd klimatpåverkan som en parameter när olika lösningar utvärderas.
4. Ta in producenten tidigt.Fråga vad som är möjligt innan konstruktion och materialval är låsta.

Nästa steg har redan börjat

Utvecklingen stannar inte vid dagens klimatförbättrade recept. Nya bindemedel, förändrade standarder, återbruk och cirkulära lösningar kan minska klimatpåverkan ytterligare. Samtidigt börjar cement producerad med koldioxidinfångning, CCS, nå marknaden.

Tranemo Prefab har installerat en ny silo på fabriken i Hyltegärde för att kunna använda bl.a. evoZero – cement från Heidelberg Materials anläggning i Brevik i Norge där koldioxid fångas in och lagras permanent. För cementprodukten innebär CCS-tekniken en mycket stor minskning av klimatavtrycket jämfört med motsvarande cement utan koldioxidinfångning.

Det är ett exempel på hur snabbt förutsättningarna förändras – och varför morgondagens byggprojekt inte bör låsas vid gårdagens lösningar.

Från möjlighet till utgångsläge

För oss på Prefab Construction är detta en viktig fråga. Vi levererar prefabricerade betongbyggnader till el- och kraftinfrastrukturen – anläggningar som ska stå under lång tid och som samtidigt är en del av samhällets elektrifiering.

Våra element tillverkas vid flera olika prefabfabriker och arbetet med att minska betongens klimatpåverkan pågår intensivt hos samtliga våra tillverkande samarbetspartners. Recept utvecklas, alternativa bindemedel testas och produktionsprocesser anpassas för att successivt minska klimatavtrycket utan att kompromissa med kvalitet och beständighet.

Vår ambition framöver är att betong nivå 2 ska vara vårt utgångsläge för de element vi köper från Tranemo Prefab. Men ambitionen stannar inte där. När projektets tekniska och produktionsmässiga förutsättningar tillåter det vill vi tillsammans med våra tillverkande partners komma längre.

Ju tidigare klimatfrågan kommer in i projektet, desto större möjlighet har vi tillsammans att omsätta utvecklingen i verklig klimatnytta.